Jag har redan pointerat att något som jag uppskattar inom filmens värld är psykopater eller varför inte kalla dem sociopater som egentligen betraktas som en förlegad benämning på störda människor.
Det finns många skådespelare som man skulle kunna prata om, Anthony Hopkins, Jack Nicholson, Anthony Perkins men den som just nu finns i mitt huvud är svenske Per Ragnar.

Och alla som är födda på det glada 80-talet förknippar Per Ragnar med den kanske värsta psykopaten som någonsin visats på svensk tv genom tiderna, pastor Sten Frisk från tv-såpan "Tre Kronor".
Min sambo har fått hela serien samlad på sex stycken DVD-boxar. Och det som sticker ut i den annars rätt tramsiga såpan är när den grymt obehagliga Sten Frisk får fritt spelrum. Under de två sista säsongerna ligger det stora fokuset på hans nystartade sekt "Framgångskyrkan" där han manipulerar ungdomarna blinda för omvärlden och vänder dem emot sina egna. Sedan vem kan glömma sista avsnittet där han samlar alla huvudfigurer i serien på fiket Tre Kronor och spränger dem i luften i ett självmordsattentat. Snacka om ett morbit slut på en serie på 123 avsnitt mellan åren 1994-1999.



Jag själv var 12 år när jag sögs in i serien. Då hade redan de flesta klassiska karaktärerna försvunnit och jag kom direkt in i Sten Frisks galna värld. Som jag minns det satt alla i min ålder och kollade på onsdagarna klockan 20. De som missade avsnittet kunde lika gärna stanna hemma för man hade ingenting att tillföra diskussionen som var på morgonen efter i bussen på väg till skolan. Jag tyckte även då att slutet var rätt underligt men man la inga stora växlar på Per Ragnars otroliga rolltolkning. Man såg mest en tokig gubbe som gastade; "HEJ JESUS!" var och varannan minut.

Nu när man fått se hela serien om igen från första början fram till explosisonen så är det Sten Frisk som man inte kan sluta att tänka på. Den bilden har etsats sig fast på näthinnan och tyvärr Per Ragnar kommer du alltid att förknippas med en fruktansvärd psykopat.

Ni som är lite äldre än mig har en annan bild av pacifisten och vegitarianen Per Ragnar. Som diktläsande programledare hälsade han god morgon till det svenska folket i programmet "Gomorron Sverige" mellan åren 1979 till 1984. Men för en som är uppväxt med Sten Frisk har extremt svårt och se den egentligen sympatiska och helt ofarliga Per Ragnar. Det spelar ingen roll vad han egentligen säger och gör man ser bara en psykopat som vilken sekund som helst kan explodera.

Då kanske ni undrar men vad i hela Svealand har det här och göra med din blogg och skräckfilm? Ja egentligen är det lite offtopic det kan jag erkänna men den sista säsongen med Sten Frisk i spetsen är något helt annat än bara en tramsig såpa. Och med tanke på slutet där ondskan faktiskt vinner är det mycket grymmare än vad de kategoriserade filmerna som oftast lyckas vara. Det finns något förbjudet med att ondskan ska få sista ordet, vinna slaget och det gillar jag verkligen. Sedan är Per Ragnar en skicklig skådespelare, utan hans talang och blick skulle Sten Frisk kanske falla lika tramsigt som serien i övrigt.



Som ett tillägg kan sägas är att Per Ragnar förekommer även i skräckfilmer. I den stora svenska succén "Låt den rätte komma in" kan man återse en obehaglig rollfigur som tyvärr inte får tillräckligt med utrymme. Han ska även vara med i den rätt så nya svenska skräckfilmen "Psalm 21" som jag ännu inte sett men funderat starkt på att se den nu efter det här inlägget är färdigskrivet. Jag kanske till och med återkommer med en liten betraktelse om orken finns kvar efter filmen.