Jag lät natten gå så att reflektionerna fick sjunka in lite innan jag förmedlade dem här på bloggen. Och ja åter igen upptäcker vi att Hollywood har spenderat närmare två miljoner dollar på att göra om en film där de inte talar engelska. Antingen fördummar Hollywood sitt amerikanska folk eller så är det så enkelt att folket är för dumma för att kunna läsa en textrad i nedre bildkant som översätter det som sägs i filmen.

Skillnaden mellan filmerna är tunn men dock ändå så pass att den amerikanska hamnar på skalan underkända filmer medan originalet hamnar bland de godkända. Den amerikanska hamnar inte där enbart för att det är en blank kopia utan att den som enskild film också saknar de element som behövs i en bra skräckfilm.

Som jag tidigare skrivit om det som gjorde originalet så bra fattas i remaken. Det effektiva kamerahanteringen har det blivit statiskt och karaktärernas personlighet har suddats ut. Skådespelarna känns oinspirerade och speciellt Elizabeth Olsen (känd som lillasyster till ett visst tvillingpar) utstrålar ingenting. Dessutom är det mycket ljusare i det här tysta huset i jämförelse med det sydamerikanska huset och det spoilerar den oerhört ruggiga stämningen som fanns i den första filmen. Sen skall jag inte ge bort något av slutet men där trasslar den amerikanska filmen in sig fullständigt men tack och lov har jag tröttnat sedan länge och lägger ingen energi på att reflektera över dumheterna.

 

Hur var det med det där att filmen är filmad i en enda lång tagning eller om det är klippt ihop? Det är mer tydligt i den amerikanska att det är cirka femton minuters klipp som är sammansatta för att skapa en illusion om en enda tagning. Och enligt den information som finns på nätet är båda filmerna skapta på samma sätt och det ger den sydamerikanska filmen ännu en poäng. Den är mycket mer övertygande i sin illusion och vi som tittar kan faktiskt tro att det är en enda lång tagning. För mig är det mindre viktigt så länge filmen påverkar mig positivt. Valet är ditt om vilken du skall se men mitt tips är att låta originalet ta hela kakan och låta den amerikanska svälta och tyna bort i glömska.